Fredrik Berg - Svensk elitcyklist

Update
Glest mellan uppdateringarna här, det glädjer mig ändock att många av er härdar ut och ändå besöker bloggen trots nyhetstorka. 
Viloperioden i Oktober är förbi och jag startade den 1 Nov upp träningen mot 2017, dock med lite komplikationer då jag känt mig lite sjuk och seg på sistone. Har lämnat lite prover osv så får vi om något är tokigt. Får avvakta svar och se helt enkelt, tills dess håller jag igen lite och bara tränar lättare eller såklallade rullpass. 
 
En hel del skoj grejer har ändå hänt på sistone som att min syster Frida och hennes sambo Markus fått barn, en jättefin liten bebis vid namn Stella vilket också innebär att jag numera är morbror. Grattis till dom :) 
 
 
 
Sedan var jag ner till Viktor Ludvigsson i förra veckan och deltog i deras MÖRKERSERIE! Det är verkligen grymt skoj att tävla i mörker i skogen med MTB och pannlampa, ni som inte har testat det, gör det! Fartupplevelsen är grym. Då jag inte har någon tävlings MTB kvar så körde jag på min vinterhoj, en alu hardtail som funkar helt ok men kanske inte är det roligaste man kan hojja på.
Hade en kul fight med Jeppe Slang och Viktor i racet där vi höll högt och fint tempo (kändes iaf som det i mörkret)   haha! Efter att båda skövde pågarna sladdat omkull lite så kunde jag vinna racet vilket var skoj då träningen varit väldigt sporadisk på sistone.
Men jag fick slita rätt hårt och kände att jag andades tungt, när jag kom imål så bultade mitt hjärta väldigt hårt men jag tänkte inte så mycket på det. Vart även rejält frusen direkt efter målgång men tänkte att det vart säkert en chock för kroppen med maxpuls efter 1,5mån med lugn och ro.
 
Dagen efter drog jag och Viktor ut på vårt planerade distanspass, men vi fick dessvärre vända hemmåt efer bara 2h så jag kände mig frusen, trött och kraftlös... Riktigt trist!
Samma känsla som jag hade på sista långloppet i Ulricehamn när jag föll igenom totalt, då tänkte jag att jag säkert vart sliten efter en lång säsong men nu har jag ju vilat länge. Jaja, hur som helst så svängde jag in på sjukhuset och lämnade ett gäng prover, som ska även göra en närmre koll på hjärtat om någon vecka. Mest för att säkerställa att inget är fel. 
 
I helgen då? Jo nya äventyr har averkats i form av en resa till Knivsta och Novemberkåsan som gick där i helgen, är alltid lika kul att kolla på och uppleva folkfesten i skogen. Fast jag vet hur slitigt och jobbigt det är för förarna, denna kåsa går ock till historien som en av de lättare med rekordkort tävlingstid och snustorrt i skogen. Vad vi förstod så var ända "kärret" ett dike som skulle passeras på SS2. Vi tog oss givetvis ut dit på natten, vårt gäng bestod av Mig, Patricia, Chrilla, Robin samt Emelie och lilla Ellie som dock myste på hotellet istället för att skrika och hejja ute i skogen. Kul att träffa lite gamla endurovänner igen, framförallt Kalle Svensson som körde starkt in på en 6e plats. Naturligtvis ett stort grattis till Kåsa-kungen Jocke Ljunggren som storstilat kammade hem en ny kåsa, otroligt imponerande att ha superkoll på både kropp, material och allt därtill så många år i rad! 
 
Hittade även en bild från kåsan back in the days!