Fredrik Berg - Svensk elitcyklist

Krasch på Mörksuggan
Har svårt att lyckas på Mörksuggejakten, på tre försök har jag ännu inte gjort ett race som jag är helt nöjd med uppe i Rättvik. Första gången 2014 var jag ny i Långloppscupens elit klass och bestämde mig för att försöka gå med täten upp i Vidablick, utan en minsta vetskap om hur backen såg ut, det resulterade i en väggning utan dess like och ett lopp som handlade om att överleva. 2015 innebar nytt försök men det började på ungefär samma vis, körde mig helt död i backen och hamnade i den stooora oroliga andra klunga som ofta blir här, då lyckades jag ändå komma tillbaka och tog en 6e plats imål vilket är bra!
 
Iår då? Nja, det vert ingen succé iår heller. Hade bestämt att inte se suddigt på toppen av vidablick utan skulle köra kontrollerat upp, grämer mig lite i efterhand att jag inte gick med täten när dom fick 10-20 meter med några hundra meter kvar till toppen. Hamnade nu igen i den stora andra klungan som var orolig med många cyklister. Vi hann väl 15km ungefär och var inte långt efter täten men där tog mina chanser till en bra placering slut då vi på en snabb grusväg skulle svänga av vänster och killen framför mig bromsar hårt så jag går i hans bakhjul och utan någon stans att ta vägen så kraschar jag ner i diket i ca 35km/h. Det vart en rejäl marksyning och det tar lite tid innan jag får ordning på grejerna och han hoppas på cykeln igen, långt efter gruppen... Börjar trampa och det tvärhugger i högerbenet, tänkte att muskeln har fått en sån smäll att det inte går att köra vidare. Men rullar lugnt några minuter och blir ikapp körd av tredje gruppen, lägger mig i den och tar det lugnt ett tag. Värken börjar släppa lite och det funkar ok.
Ställer in mig på jakt och att få en rejäl genomkörare inför SM nästa helg. Problemet med grupperna en bit ner i fältet är att alla är livrädda för att göra lite jobb, så jag får ta mycket vind hela tiden på de lättåkta partierna men känner mig ändå stark. Med ca 20km kvar kommer vi íkapp delar av andra gruppen och min grupp har nu även spruckit upp så vi är bara 3st kvar + Noren som hänger på från den avhängda andra gruppen. Vi håller ihop in mot mål och det blir lite luckor på avslutade stigarna där jag tillslut får spurta mot Kalle Axelsson, en spurt jag lyckas vinna och kan gå imål på en 14e plats tillslut.
 
Inte ett resultat jag hoppats på såklart men får ändå vara nöjd att inget nyckelben eller en handled gick åt i vurpan.
 
Idag, Måndag morgon är ryggen och min högra höft värst. Haltar som en gammal gubbe och kan knappt vrida ryggen. Men det blir bättre bara jag rör på mig så ska försöka undvika stillasittande. Jag hoppas verkligen att SM till helgen inte är i fara, men det får de närmsta dagarna utvisa.
 
Tack till Patricia, mor & far för hjälpen med langning i helgen, perfekt skött :-)